Farväl till en SAAB

Det känns lite vemodigt, det var ju ändå vår allra första bil. En SAAB 900 2.1 i16 från -92 som vi haft i över 10 år. Men på sistone har vi ju inte använt den utan bara kört med Renaulten så det är ju lika bra.
Och den kom till en äldre herre som just blivit av med sin egna SAAB 900 från -91. Det var visst tjuvar som kvaddade den för honom och han saknade den innerligt. Jag tror att vår bil kommer bli väl omhändertagen... :)

Och med det här blir månadsekonomin förbättrad. Hurra! Främst genom att jag kan säga upp vår parkeringsplats för SAABen i garaget. Det är en 700 kr/månad bara det. Sedan försvinner försäkringskostnaden (nåja, den var inte så dyr), skatten och de enstaka gångerna vi tankade (vi tordes aldrig fylla på så mycket och så använde vi den inte så hemskt mycket heller). Det rör sig nog om minst en tusenlapp per månad i alla fall, om man inte räknar med eventuella reparationer.

Vi firade med glass från hemglassbilen och så ska jag försöka boka in en herrgårdsweekend för mig och M. Det låter väl inte så illa?  :)

Hos skoldoktorn idag

Lilla E har varit hos skoldoktorn för mätning, vägning, allmän undersökning samt vaccinering (MPR).
Hon började med att muttra över att hon skulle behöva ta av sig kläderna, och att hon skulle gå med fötterna på konstigt vis och böja ryggen och bli lyssnad på hjärtat och klämd på och sånt, innan hon blev helsur och tvärvägrade att visa att hon hade bra finmotorik i fingrarna. Inte blev det bättre av att bli mätt och vägd, men efter lite övertalning gick hon med på det. 120 cm över havet mäter hon nu, och 21,7 kg väger hon. Det är 5 cm längre än i oktober, men bara 2 hekto mer än sist. Detta verkade bekymra läkaren en anings. Själv tycker jag att hon visserligen är smal, men inte osunt smal. Hon äter varierat, men är inte så himla stor i maten.
Sedan kom vi till själva vaccineringen och då blev hon riktigt förbaskad och tyckte inte alls om att vi höll i så hon inte skulle rycka till och göra illa sig. Hon lugnade sig efter löfte om calamares till lunch, vem kan motstå nåt sådant?  Vi handlade ett par klänningar, en kofta och kikade efter ryggsäckar (hittade inga lämpliga) och större cykel. En 20"-cykel är nog precis rätt nu till födelsedagen på söndag...

Den egentliga orsaken till varför Eyjafjallajökull fick ett utbrott...

Jag har en tunnis...

Sonen kom i morse och visade upp passformen på de nyinköpta jeansen som han skulle ha på sig idag. Jag hade handlat en "Narrow Waist and Leg"-modell till honom, men tror ni inte att de, trots tvätt, ändå glipade betänkligt i midjan? Hade han hoppat lite så hade de hasat ner nedanför baken på honom.
Som tur var hade jag ett par hänglsen som jag köpt i samband med farfars begravning (ifall de byxorna inte hade passat - de var tack och lov justerbara). Dessa hängslen har han fått ha på sig idag över en rutig skjorta. Han såg ut som en riktig farmargrabb från den amerikanska landsbygden, det var bara grässtrået i munnen som saknades. :)

Karamelliserad mispel

Det följde med mispel senast i min blandlåda från den ekologiska frukt- och gröntleverantören. Mispel är en sådan där sak som jag inte har en aning om vad jag ska göra med. Den ser ut som en liten och vackert gyllengul apikos, men smakar surt så in i bängens med bara en liten ton åt aprikoshållet... Inget jag frivilligt stoppar i munnen med andra ord. Men nån sorts inläggning eller tillagning borde ju kunna piffa till det hela, så jag bestämde mig för att karamellisera dem. Det blev ett ruskigt gott tillbehör till gårdagens lammstek.

Karamelliserad mispel
7-8 misplar
1 msk smör
2 msk mörkt muskovadosocker (mer om misplarna är väldigt sura)
salt och peppar
1 msk hackad färsk rosmarin
2 tsk balsamäppelvinäger

Kärna ur och dela upp mispeln i mindre bitar. Jag klyftade den i en 4 klyftor som jag sedan delade på hälften. Är skalet tunt behöver de inte skalas.
Smält smöret i en kastrull och låt det bli gyllene. Tillsätt sockret och låt puttra i smöret så det smälter ordentligt.
Tillsätt mispeln, salt, peppar och rosmarin och låt puttra tills de mjuknat. Slå på vinägern och låt puttra ytterligare en minut.

Häll upp i en skål och servera som tillbehör till kött.

Lycka!

Det är vår ute, solen skiner, det är varmt (8 plusgrader räknas väl som varmt?) och barnen har cyklarna ute och cyklar runt och har skoj. Och jag har bokat årets biljetter på Destination Gotland! Sommaren rycker närmare och jag känner mig såååå lycklig!  :)