Oskar, en röd, halvlånghårig skönhet från den sista kullen kattungar på min mormors gård, han finns inte mer.
Lille katten ville inte äta så bra under slutet av sommaren och på natten mot i måndags märkte jag att han inte kunde styra bakbenen särskilt bra, och att han helst la ner huvudet på ett sätt som en frisk katt inte gör annat än om han sover djupt.
Det blev besök till djursjukhuset Albano på måndagmorgonen och där la de in honom direkt i hopp om att kunna få igång honom igen, men hans lever ville inte längre och han blev bara sjukare och sjukare.
Igår fick jag ta det tråkiga beslutet att låta honom slippa lida mer och min lille Oskar fick 12 år gammal somna in i min famn.
Jag saknar dig, min lille kisse...
